OAS gör rätt i att avvisa USA:s trakasserier av Kuba

WASHINGTON - Statssekreterare Colin Powell uppmanade sina motsvarigheter inom OAS (Organisation of American States) att OAS "måste påskynda den oundvikliga övergången till demokrati på Kuba", ett påstående som endast utgjorde det senaste i en lång rad av episoder i USA:s ansträngningar att åstadkomma "regimskifte" på Kuba.

Vad som inte var lika uppenbart på mötet i Santiago, Chile, var att USA-policymakers använt sådana uppmaningar till demokratisering i decennier för att rättfärdiga Washingtons fientliga inställning till Havanna.

I stället för att be OAS ställa upp bakom USA:s fientliga linje borde statssekreterare Powell ha bekräftat organisationens potential som en medlare mellan USA:s och Kubas regeringar. Detta är rimligen den enda tänkbara hållbara strategin för att få ett slut på den långa och bittra konfrontationen mellan USA och Kuba.

Herr Powells anmärkningar till OAS illustrerar en välbekant dynamik i relationerna mellan USA och Kuba i vilekn båda regeringarna provocerar varandra för att sedan utnyttja den motreaktion som uppstår för att få en förevändning för att uppnå sina egna syften.

När statssekreteraren använda fängslandet av 75 kubanska dissidenter nyligen för att rättfärdiga sin uppmaning gentemot OAS att skrida till handling mot Kubas regering, så misslyckades han samtidigt med att erkänna att en serie provvokationer som iscensatts av Washington i hög grad bidragit till de ökade spänningarna på Kuba.

I själva verket har James Cason och hans kollegor på USA:s intressekontor i Havanna aktivt stött kubanska dissidenter allt sedan Herr Casons ankomst i september - handlingar som ingen regering med självaktning skulle acceptera - särskilt inte då de utförs av en fientligt sinnad supermakt som bara befinner sig på 145 kilometers avstånd.

Sålunda återspeglar Fidel Castros beslut att fängsla dissidenterna - om än oförsvarligt - en berättigad rädsla för att Herr Casons samarbete med dissidenterna innebär en intensifiering av USA:s aggression mot Kuba.

I Santiago möttes Herr Powells fördömande av kubansk repression av ringa stöd. OAS förkastade hans uttalanden som ett försök att vrida händelserna ur sitt rätta sammanhang ochh på så sätt försöka vinna stöd för USA:s ansträngningar att störta Castro.

När tidigare Washington försökte utnyttja sin ekonomiska makt för att försöka åstadkomma en konsensus mot Castro som sträckte sig över hela hemisfären, så avvisade en majoritet av de latinamerikanska länderna strategin som kontraproduktiv.

De motsättningar som uppstod var så djupa att man beslöt att ploclka bort Kuba från agendan för kommande OAS-möten för att undvika uppslitande debatter.

Washingtons förhoppningar om att Herr Castros tillslag mot dissidenterna skulle göra det möjligt att återuppta diskussioner i OAS om Kuba visade sig vara helt missriktatde. Herr Powells senaste försök att vinna stöd för USA:s politik mot Kuba visade sig vara dödsdömt helt eneklt därför att resten av Latinamerika fortsätter att vara motståndare till USA:s ekonomiska blockad mot Kuba och den interventionistiska politik som blockaden är ett exempel på.

En resolution som syftade till att fördöma arresteringarna på Kuba som mottogs av OAS i maj understöddes av mindre än hälften av dess medlemmar. När frågan togs upp igen i Santiago så framhärdade ledande latinamerikanska länder - däribland Brasilien och Mexiko - i sitt försvar av Kuba. Resultatet blev att man inte kunde uppnå någon konsensus.

Så Herr Powell återvände hem igen utan latinameriaknskt stöd för Washingtons internationellt diskrediterade Kuba-politik. Genom sin vägran att foremllt fördöma Kuba bekräftade andra latinamerikanska länder sin önskan om att OAS ska omfatta samtliga medlemsländers intressen och därigenom bevara organsiationens möjlighet att utgöra en opartisk medlare i konflikten.

Så länge som Washington försöker påtvinga övriga amerikanska länder sin ensidiga politik mot Kuba kan Washington räkna med riga stöd från övriga Latinamerika.

Alana Yu-lan Price och Jessica Leight är forsakre vid COHA (Council on Hemispheric Affairs), en liberal USA-baserad tankesmedja.