Miamis extremhöger och SILC (Swedish International Liberal Center)
29 september 2003
av Eva Björklund
RAMON COLÁS, som på SILCs (Swedish International Liberal Center)
inbjudan besöker Sverige som representant för "fria bibliotek"
på Kuba, eller "oberoende" som de kallar sig på engelska
och spanska, och som ska uppträda på ett möte organiserat av
SILC och SVENSKA PEN på Internationella Biblioteket i Stockholm tisdag 30.9
är medlem i CANF, Cuban-American National Foundation,
Kubansk-Amerikanska Stiftelsen, och anställd på dess radio i Miami
Ramon Colas tillhör den extremhöger som inte bara stöder USAs
ekonomiska krigföring mot Kuba (11 år i rad fördömd av FNs Generalförsamling,
senast med 173 röster mot 3: USA, Israel, Marshallöarna), utan kräver att
den ska skärpas.
Som medlem har han undertecknat CANFs skrivelse till president
Bush som klagar på att han inte hållit sina löften om en skärpt
politik mot Kuba för att få till stånd regimskifte, och på att
"dissidentrörelsen" inte fått utlovat ökat stöd.
Skrivelsen påminner W Bush om att CANF starkt stödde hans
presidentvalskampanj och kräver att han nu ska genomföra en effektiv
Kuba-politik så att Kuba kan återgå till sin traditionella roll som en stark vän och allierad till USA.
CANF är en välkänd extremhögerorganisation i Miami, grundad 1983 på
initiativ av dåvarande president Reagans National Security Council,
med nära förbindelser med CIA och State Department, för att samla de
många små exilkubanska terroristgrupperna under ett paraply, och
kunna agera starkare som lobbyorganisation. CANF har sedan dess vuxit
till den starkaste lobbyorganisationen i USA efter Israellobbyn, och
samlar i sin styrelse såväl gamla samarbetsmän med Batistadiktaturen
och deras arvingar, som gamla miljardärfamiljer som Bacardi-familjen och
nya som blivit rika på knarkhandel i Florida.
CANF har inte begränsat sin verksamhet till Kuba utan har också aktivt
medverkat i USAs stöd till UNITAs terrorkrigföring i Angola och
Contras-krigföringen mot Nicaragua på 80-talet, som ledde till att USA dömdes i Internationella Domstolen i Haag, och till Iran-contrasskandalen i USA i slutet av 80-talet.
CANF har också finansierat en lång rad terroristaktioner mot Kuba,
innefattande en rad attentat mot turistanläggningar under 90-talet,
bl a en rad sprängattentat mot hotell och restauranger i Havanna sommaren
1997, som dödade en italiensk turist, samt det senaste attentatsförsöket
mot Kubas president, som planerades inför Iberoamerikanska toppmötet i
Panama för tre år sedan. CANF har också direkt drivit fram och formulerat
den Helms-Burton-lagstiftning som uttryckligen anger att USA ska
installera en USA-vänlig regim på Kuba, och i det syftet skapa en inre
opposition, och straffa utländska företag som handlar med eller investerar
på Kuba.
De s k oberoende biblioteken på Kuba är varken bibliotek, eller oberoende.
De ingår i USAs planer för att destabilisera Kuba och möjliggöra en
USA-intervention. De är lika mycket "fria bibliotek" som
ARMANDO VALLADARES var "förlamad poet".
1979 gick SVENSKA PEN OCH AMNESTY på en skröna med samma ursprung som denna
om "fria bibliotek". De adopterade Valladares som varken hade
skrivit den diktsamling om påstådda grymheter i fängelset som utgavs i
hans namn av en numera vice ordförande i Liberala Internationalen,
eller självbiografin Där allt hopp är ute. Han hade inte
misshandlats till förlamning, utan var frisk och kry, såväl i de
filmupptagningar från fängelset som visade hur han gymnastiserade i
cellen, som när han steg av planet i Paris, frigiven efter över 20 års
fängelse för medverkan i ett CIA-organiserat attentatsförsök i Havanna.
Efter att därefter ha lanserats som USA-ambassadör inför FNs Kommission
för Mänskliga Rättigheter i Geneve, och gjort en mycket slät figur,
försvann han in i glömskan, men väl försörjd i Miami. Och har inte
heller senare författat en enda rad.
När han frigivits skrev Bo Lindblom, då styrelseledamot i Amnesty, och
kritiserade sin organisation för att ha gått på denna skröna, och skrev
att "Valladares har gjort arbetet mot kränkningar av de mänskliga
rättigheterna stora otjänster. ŠNär den allmänna opinionen riktas
mot det som inte har skett och inte sker, då förlorar den sina
möjligheter att uppmärksamma det som verkligen har skett och det
som verkligen sker."
På samma sätt som Valladaresfallet spelade en roll i ett större
mönster av desinformation, som Bo Lindblom påpekade, gör de
"fria biblioteken" det. Jag skulle önska att
Svenska Pen, Amnesty och massmedia drog lärdom och
inte även denna gång spelade med i desinformationen och den
kampanj som vill återföra Kuba till den latinamerikanska
verklighet av elände och förtryck, som upphittat förtryck på Kuba
är avsett att vända blicken från.
IFLA/FAIFE 030708
IFLA (Internationella Biblioteksförbundet) uppmanar igen USAs regering
att undanröja de hinder dess politik utgör för kubanernas fria tillgång
till information, och utrycker sin djupa oro över effekterna av USAs
politik för att begränsa tillgången till information. Nyheterna om att
Marcia Media Cruzata, på Nationalbiblioteket José Martí, nekades
visum för att delta i Karibiska biblioteksföreningens 13:e generalförsamling
i Puerto Rico har ökat IFLAs oro över USAs politik att isolera Kuba.
Tidigare har professionellt utbyte tillåtits, men på senare tid har de
försvårats. Detta förstärker effekten av den långa handelsblockaden mot
Kuba som påtagligt har försvårat för de kubanska biblioteken att tillgodose
folkets behov. IFLA har tidigare uppmanat USAs regering att ge Kuba tillgång
till information och ta itu med blockadens effekter på informationsspridningen. På sitt rådsmöte i Boston i augusti 2001 gav IFLA uttryck för sin starka oro över effekterna av blockaden och uppmanade USAs regering att undanröja de hinder för tillgång till information och professionellt utbyte som dess Kuba-politik skapar (FAIFE är IFLAs Kommitté för fri tillgång till information och yttrandefrihet).
KANADAS BIBLIOTEKSFÖRENING 030704
Motsätter sig varje utländsk regerings försök att undergräva Kubas
regering genom ekonomisk blockad, undergrävarande verksamhet,
militära äventyr, mordförsök och finansiering av politisk opposition
genom "civilsamhälleorganisationer".
CLA uppmanar IFLA att organisera en internationell kommission med
framträdande och oberoende bibliotekarier för att hålla offentliga
utfrågningar och vidare undersöka de "oberoende bibliotekens" roll på Kuba, och anklagelser att de finansieras av utländska organ vilkas politiska program är regimskifte.
FAKTA OM KUBAS BIBLIOTEKSVÄSEN
Före 1959 fanns nästan inga offentliga bibliotek, och en miljon vuxna analfabeter på en befolkning mindre än 6 miljoner. Idag är hela befolkningen läskunnig och har en utbildningsnivå som inte står de rika industrialiserade länderna efter. Biblioteksväsendet är utbyggt över hela landet och fram till 1990 hade Kuba byggt upp en bokutgivning som gav landet en tätposition per capita i Amerika efter Argentina och Uruguay, och före USA.
Den djupa ekonomiska kris som drabbade Kuba när i stort sett all utrikeshandel upphörde i och med Sovjetblockets sammanbrott i början av 90-talet, samtidigt som USAs ekonomiska blockad skärptes, innebar att i stort sett all bokutgivning upphörde. Men inget bibliotek stängde, öppettiderna minskade inte, inga bibliotekarier sades upp. Under andra hälften av 90-talet har en ekonomisk återhämtning skett men den försvåras av USAs ekonomiska krigföring. Så landet har mindre än en tiondel av percapitainkomsten i den rika världen, och jämfört med de svenska biblioteken har de kubanska få och mycket slitna böcker.
Idag finns 385 offentliga bibliotek och över 6.000 skolbibliotek med 50.000 datorer, TV-apparater och video. De finns också på över 1.000 glesbygdsskolor som får elektricitet från solceller. Till allt detta finns 12.000 välutbildade bibliotekarier. Kuba har fler bibliotek i f h t befolkningen än Italien och nästan 3 titlar per läsare, och en publik på över 8 miljoner per år. Och för dem som vill köpa finns världens billigaste böcker. Familjebiblioteksprogrammet, en låda med 25 världsklassiker tryckta på tidningspapper, lanserades på bokmässan i Havanna 2002, och såldes till en kostnad av 60 pesos, dvs ca 20 procent av en månadslön. Det följs nu upp med 25 kubanska klassiker i ett folkbildningsprojekt, som inte har sin like någonstans. På 12:e internationella bokmässan i Havanna i februari 2003 deltog 440.000 människor. Efter Havanna turnerade mässan runt till trettio städer. Totalt såldes mellan tre och fyra miljoner böcker.
Biblioteksutbyggnaden fortsätter med nya bibliotek i bostadsområden och arbetsplatser. De startar med en grunduppsättning på 10 exemplar av 1000 titlar, samt TV, datorer och andra hjälpmedel. Målet är att inom några år kunna ha 1000 grannskapsbibliotek.
Tillbaka till bibliotekssidan
